|
||
| Månadskrönika – Oktober – 2009 Oktober månad har varit innehållsrik på många sätt, inte minst musikaliskt! Jag har varit med och startat ett nytt musikforum – Diskoteket, en plats där alla formar av musik är välkomna att diskuteras. Själv tycker jag att namnet är ganska fyndigt bara man inte får för sig att det bara handlar om diskomusik. Jag har också börjat lyssna på ny musik som aldrig förr och när jag säger ny menar jag sån som jag aldrig hört förut. Lite av min nisch på Magnifik Musik har ju varit att skriva om sånt som redan funnits i min skivsamling sedan länge, men det har helt klart sin charm att vidga vyerna på detta område! En del av det jag har uppdaterat min referensram har varit några av Dream Theaters plattor, Images and Words, som anses vara en av bandets bästa album. Jag kan inte annat än att hålla med, det var en riktigt trivsam upplevelse. Detsamma kan man inte säga om efterföljande Awake som jag fann betydligt svagare! Däremot var Metropolis Pt.2: Scenes From a Memory kanske det bästa jag hört i genren överhuvudtaget! Jag har alltså bekantat mig en smula med den progressiva metallen och dessutom införskaffat skivor med Symphony X som jag fattade extra tycke för. Både deras V: The New Mythology Suite och den senare Paradise Lost har varit klara höjdpunkter den senaste månaden.
Jag har heller inte gett upp sökandet på en platta med Bruce Springsteen som faktiskt tilltalar mig rejält. Jag finner det märkligt att det ska vara så svårt att hitta någonting som låter riktigt bra i mina öron med en artist som har så hög status världen över som honom. I mitt sökande har jag nu gått igenom några av de mest ansedda plattorna, till exempel Born to Run som jag fann vara nästan ofattbart tråkig och intetsägande. Självklart är det inte dåligt framfört på något sätt utan bara musik som inte tilltalar mig det minsta. Jag har också avverkat The River som var något intressantare, åtminstone den andra av de två skivorna detta dubbelalbum innehåller. Dessutom är ju titelspåret en av mina absoluta favoriter. Greeting from Asbury Parl N.J. var däremot en positiv överraskning och Darkness on the Edge of Town ännu mera så! Och när jag ändå höll på passade jag på att begagna mig av Spotify och lyssna på den senaste plattan – Working on a Dream, som min kollega Roger har recenserat. Låt oss säga att jag absolut inte håller med honom i hans dom av verket utan snarare hävdar att det här är det bästa jag hittills upplevt av Bossen! Märkligt vilka olika uppfattningar man kan ha eller hur?
Jag har också provat på att beställa skivor från diverse ställen. Bland annat CDwow som faktiskt har riktigt hyggliga priser! CDbaby, som mestadels har sånt man aldrig hört talas om, lyckades skicka hälften fel i min första beställning, men de verkar vara rätt lätta att ha att göra med så den rätta skivan kommer nog på posten inom kort! Bland nya upptäckter finns också Creed vars debutalbum My Own Prison imponerade så pass på mig att jag genast förbokade deras kommande album Full Circle. Det ska bli kul att sätta tänderna i det och det kommer förstås en recension på det så fort jag bara hinner! På tal om skivor man väntat på och/eller förbeställt så recenserade jag Europes nya skiva Last Look at Eden den här månaden. Det var väl inget revolutionerande i sig med plattan men jag tycker fortfarande att det är roligt att de är tillbaka igen! Nu var jag inte lika imponerad som av Start From the Dark men det var en klart lyssningsvärd platta! Jag har också gott igenom lite gammal skåpmat jag har haft liggande men liksom aldrig riktigt kommit till skott med. Några av dessa är till exempel Eric Claptons Pilgrim som jag fann förvånansvärt bra! Jag hade egentligen ingen större koll på honom sedan tidigare, förutom Wonderful Tonight och Tears in Heaven, som jag tycker är alldeles underbar, då. Freddie Mercurys The Album, Freddie Wadlings Skillingtryck och Mordballader och Paul Simons Graceland har heller inte blivit recensioner, men de var hyggliga bägge två tycker jag. Bekantskapen med Wilmer X, som jag en gång i tiden gillade hur mycket som helst och deras Primitiv var inte friktionsfri då jag fann den allt för tjatig och enformig, även om den började med ett par utmärkta låtar!
Det glömde nästan bort förresten! Ibland blir man ju nyfiken på hur saker och ting låter, och i synnerhet det som ens kollegor skriver. Ni minns säkert Rogers dunderhyllning av Mason Ruffner från slutet av september och jag, som visserligen hade viss erfarenhet av honom sedan tidigare, blev så sugen att även jag var tvungen att införskaffa detta dubbelalbum (dvs. hans första och andra skiva utgivna på en disk)! Nu var jag väl inte lika imponerad som honom, i synnerhet inte av det andra av de två skivorna (som var den jag hört i tidernas begynnelse) men fann det ändå var en trevlig upplevelse i bluesrockssvängen. Nu hade jag bestämt att den här nya månatliga krönikan skulle ligga på runt 600 ord eller så, men som vanlig kan man inte stoppa sig själv och jag har sedan länge överskridit denna ”budget” men det blir gärna så när man skriver om något roligt! Hur som helst har det varit en givande musikmånad och jag hoppas att det kommer att hålla i sig framöver också! Hej på Er! Tommy
Söderberg |
||
