Översättning: Originalspråk
ISBN: 978-91-85000-89-0
Utgiven av: Vertigo Förlag
Recenserad av: Tommy Söderberg
2011-09-19

Magnus Blomdal – Äkta Skräck – Redan för ett eller två år sedan fick jag ett mejl från Magnus. Han ville ställa några frågor om filmserien Guinea Pig eller om det var August Underground trilogin. Jag fick veta att han höll på med en bok om extremfilm och jag nappade förstås direkt. Det är ett synnerligen intressant ämne och jag erbjöd förstås genast min hjälp. Naivt nog ville jag hjälpa till lite för mycket vilket gjorde att det inte blev något av det överhuvudtaget…

Men nu när jag har läst boken inser jag att det var något bra. Om jag hade haft möjligheten att lägga mig i hade boken förmodligen inte sett ut som den gör. Man har ju alltid lite egna idéer om hur man vill lägga upp det. Här har Magnus Blomdahl gjort sin egen grej och det är mycket intressant att läsa hans slutsatser och de intervjufragment med en mängd olika extremfilmsskapare som finns med. Boken är uppdelad i tre delar: Old school, Nytt kött och Snuff. Första delen behandlar, som namnet antyder, den gamla skolan. Stora namn avverkas: Jörg Buttgereit, Nacho Cerda och Karim Hussain. För den stora massan är det förstås inga stora namn men jag inbillar mig att om man läser den här recensionen så känner man förmodligen till dem, läser man boken är det ännu mer uppenbart!

Men om man nu mot förmodan inte känner till kultfilmerna Nekromantik, Aftermath och Subconcious Cruelty kan man här göra sig bekant med dem och några av dess upphovsmäns åsikter. Man får lära sig att Jörg Buttgereit helt och hållet övergivit filmbranschen och att Nacho Cerda var närvarande vi ett flertal obduktioner för att få till Aftermath på rätt sätt.

Nästa del behandlar således lite nyare förmågor. Det finns en hel del man som filmfreak känner till här också men även några tips som man känner att man måste snoka reda på för att skapa sig en egen uppfattning. Och det är precis vad Magnus har gjort här (förutom att intervjua en massa folk), skapat sig en egen uppfattning! Det är ingen faktabok på det sättet, det är en personlig uppfattning och subjektiv tolkning av filmerna av författaren.

Själva boken är väl strukturerad och det är en tydlig inriktning på varje kapitel. Det handlar oftast om en regissör men i några fall behandlas även enstaka filmer eller filmserier. Detta framförallt i bokens avslutande del – Snuff, eller Faux Snuff som det egentligen är frågan om. Filmer som utger sig för att vara på riktigt, eller rättare sagt filmer som är gjorda på det sättet att de vill skapa illusionen av att vara äkta. Om man verkligen tror på det eller inte är ju en annan sak. Charlie Sheen trodde att Guinea Pig filmen Flowers of Flesh and Blood var på riktigt och anmälde den, för andra är den uppenbart fejkad. Allt hänger förstås på vilka erfarenheter man har.

Är man intresserad av ämnet är det en mycket lättläst bok, det tar inte särskilt många dagar innan man har läst de knappt 200 sidorna. Personligen tyckte jag om varje minut och hade faktiskt svårt att lägga ifrån mig boken. Jag ser fram emot vad Magnus Blomdahl kan hitta på nästa gång för jag är övertygad om att han i och med publiceringens sötma kommer att ge sig på flera projekt! Enda nackdelen är att jag känner en viss avundsjuka för att jag inte har lyckats åstadkomma något liknande, en utgiven bok i mitt renommé hade varit ytterst välkommet!