Fanatisk Film - Recensioner - Night at the Museum

Larry Daley (Ben Stiller) är en arbetslös och rätt hopplös stackare som dessutom håller på att bli vräkt från sin lägenhet. Hans son älskar honom men är besviken på att hans pappa måste flytta. Larry gör vad han kan för att få ett jobb, så efter en liten övertalning på arbetsförmedlingen får han chansen på ett nytt jobb, vilket innebär att han ska vara nattvakt på naturhistoriska museet. Det fanns tre nattvakter innan men på grund av nedskärningar ska de tre gamla nattvakterna sparkas och en ny ska ersätta dem. Då han infinner sig för sin första natt får han en liten snabb genomgång en sista gång av en av de gamla vakterna. En viktigt detalj som sägs är att han ska följa listan som han får i sina händer. När han blir ensam och klockan passerar midnatt så börjar det hända saker, allt som finns på museet kommer till liv och när T Rex börjar jaga honom är det dags att springa. Hur kommer han att klara av den långa natten?

2007-08-24

Den börjar lite trögt men tar upp farten så fort Larry träder in på museet och kaoset börjar, då rycks man med direkt av ena actionscenen efter den andre. Från att Rexis jagar benet till kriget mellan vilda western och Romerska armen, det finns alltid något nytt som lurar runt hörnet. Filmen är väldigt underhållande och öppnar upp till många skratt.

Ben Stiller är alldeles lysande i denna komedi, som påminner en hel del om Jumanji. Han fångar verkligen Larry på ett gudomligt sätt, bara genom briljanta ansiktsuttryck. Eller när Larry kommunicerar med alla som finns på museet, så är det på ett ypperligt sätt, trots all kaos som måste röra sig inuti huvudet på honom.

Ett jobb som verkar vara så lätt förvandlas till en vild åktur och han har inte en lugn stund på hela natten, allt i museet kommer nämligen till liv. Inget blod, ingen som skjuter, ingen som dör, inget naket, utan bara ren härlig komedi. Effekterna funkar bra till museets atmosfär, allt verkar så trovärdigt även fast vi vet att det inte är det.

Vilken rollbesättning! Ben Stiller, Owen Wilson, Robin Williams, sen har det kryddats lite extra i form av Dick Van Dyke, Mickey Rooney och Bill Cobbs som är klassiker och som fortfarande kan agera. De har inga stora roller men när de syns i bild gör de det på ett strålande sett. Jake Cherry (sonen) kanske kunde ha fått ett bättre manus, kändes lite som att han liksom bara fanns där.

Det var kul att se Robin Williams i en mer seriös roll som han både kunde ta på allvar och samtidigt ha kul med. Vilken lysande ide att låta honom spela President Teddy Roosevelt.
Owen Wilson är fortfarande storslagen, egentligen är det i grund och botten en reprisering av sin roll i Shanghai Noon, men med en gullig, rar, söt, klipsk och med en snarast oväntad twist.

Jag tyckte om upptågen och högtravandet av miniatyrcowboyen, Mayafolket och Romare.
Scenen där Larry och apan slår varandra över käften upprepande gånger är hysteriskt kul.
Jag tyckte att allt såg bra ut förutom ett tillfälle när man fick se lejonen i närbild emot gallret, då var det kanske inte det bästa. Det absolut bästa var nog T-Rex, fantastiskt bra.

Linda Snöberg