Will
Kevans: Everything You Do 2010 |
||
Will Kevans är ytterligare en av alla dessa nya singer/songwriters från Storbritannien som poppat upp på senare år och detta är hans debutalbum. Musikaliskt så rör det sig om contemporary singer/songwriter av det poppigare slaget, men Kevans blandar friskt med influenser från främst country och americana. Det hela blir en sorts rootsinfluerad singer/songwriter-pop där låtar med starka refränger står högt på agendan. Om man kan tänka sig att Robbie Williams åkt till Nashville för att spela in en platta med americanadoftande pop så hade resultatet nog kunnat bli ungefär så här. Men även i övrigt finns det en del likheter mellan herrarna Williams och Kevans, deras röster påminner en del om varandra, de har samma attityd som det verkar till sitt musicerande då det finns plats både för allvar och välgörande självironi. Och så har de båda en oerhörd förmåga att skriva låtar (samtliga spår på plattan är Kevans egna kompositioner) med oerhört starka hookar, musik som det är låt att ta till sig och komma ihåg, och det är just de starka melodierna som framstår som Kevans absolut största tillgång. Men musicerandet går heller inte att klaga på, för Kevans har hittat en mycket god uppsättning musiker med gitarrfantomen Al Perkins i spetsen som ser till att presentera Kevans melodiösa ”rotpop” på bästa sätt. Vokalt så påminner han som sagt en hel del om Robbie Williams, och inte bara för att deras röster liknar varandra, utan även i sättet som de tar sig an sitt låtmaterial, det är både själfullt när så behövs men också kaxigt och charmigt slyngelaktigt och med glimten i ögat när det påkallas. Och den humoristiska ådran går igen i de bästa texterna också, som när han i den härligt medryckande popslagdängan Sand Makes A Pearl ger det politiska etablissemanget en ”låg” känga när han konstaterar att; You can drop the disguise ’cos we all realize/that politics are just showbiz for the ugly. Eller när han i countrydoftande Picking Up The Pieces beskriver svårigheterna med att begripa sig på det täcka könet; took so very long to realize that you’re another species, picking up the pieces/if things on Earth seems strange, it’s cause you’re looking for your motherplanet, girl I think you’re on it. Fast texterna håller även de bra nivå överlag, även när han är mera allvarsam och på ett mer moget sätt funderar kring förhållanden och kärlek, som det bitterljuva avskedet i Bye Caroline, eller den vackra deklarationen av evig kärlek i Shoot You Down, båda två fenomenala amercianainfluerade låtar i halvtempo. Och när vi ändå är inne på de bästa spåren så måste jag också nämna den härligt sprudlande vau de ville-aktiga Dialing Tone, västkustdoftande Velveteen och den mäktiga powerballaden Believe med sitt sympatiska antikrigsbudskap. Det
är egentligen bara arenarocksflörten i Super Casanova
som jag inte riktigt tycker funkar, men i övrigt så är
det högsta contemporary singer/songwriter-klass rakt igenom hela
albumet. Vi bjuds på både humoristiska och tänkvärda
texter med oerhört starka melodier som framförs på ett
underhållande och inlevelsefullt sätt, vad mer kan man egentligen
begära? Se till att lägga namnet Will Kevans på
minnet, för det här är en imponerande debut av en uppenbarligen
mycket talangfull singer/songwriter som jag hoppas vi får höra
mycket mer av i framtiden. Roger Persson - 20101221 |