Fanatisk Film - Recensioner - Space: 1999 aka Månbas Alpha

1999 existerar en utpost på månen som går under namnet Alpha. Den är designad att ta hans om avfall, så radioaktivt och farligt att det inte längre kan lagras på jorden. I september detta år inträffar en olycka vars kedjereaktion innebär att explosioner på månens mörka sida blir så kraftiga att den bryter sig loss från sin omloppsbana runt jorden och far i väg i riktning från jorden mot outforskad rymd, som en gigantisk raket motor ungefär. Utan möjlighet att styra sin kurs ställs nu besättningen på Månbas Alpha inför det ena svåra beslutet efter det andra. De stöter på utomjordningar och civilisationer de bara kunnat drömma om i jakten på en duglig plats att slå sig ner på för fortsatt överlevnad.

2009-01-11

Jag är så pass gammal att jag har minnen från när Sveriges television (Ja, det fanns ju inget annat) visade där här serien i min barndom. Dock vill jag inte påstå att det rör sig om några vidare detaljerade erinringar vilket således innebär att jag inte hade en aning, utom möjligen de allra grövsta dragen, om vad den här serien bestod av. Så här i vuxen ålder vore det väl konstigt om man inte refererade till Star Trek i sammanhanget, speciellt när undertecknad dessutom är ett stort fan till den serien, åtminstone den klassiska originalserien från sextiotalet. Så fick jag det sagt också!

Likheterna är många, och om inget annat skulle avslöja det så heter Martin Landaus karaktär John Koenig, vilket är en tydlig koppling till Star Treks Walter Koenig som ju spelade Pavel Chekov. Men inte bara namn känns igen, äventyren är många gånger likartade även om jag nog måste tillstå att miljöerna är mycket bättre här. Det känns mer påkostat än vad gamla Star Trek gjorde och det faktum att det faktiskt skiljer ungefär tio år mellan serierna måste också spela in i detta avseende.

Något som jag tidigt reagerade på var dock att det inte finns en lika tydlig bild över hur beslutsprocessen går till på Alpha. Det är naturligtvis uppenbart att det är Commander John Koenig som har sista ordet, men vem som är nummer två i kedjan, eller vem som tar besluten när han åker runt i de små rymdskeppen och utforskar diverse planeter och andra mysterier känns inte helt självklart. Heller inte vem som ansvarar för de olika avdelningarna och stationerna eller vilka uppgifter var och en är specialister på. Man saknar lite av den där känslan att känna igen karaktärerna, de är lite luddiga och man har liksom inte full koll på dem. De är inte lika speciella och specialiserade som jag skulle vilja ha dem helt enkelt. I slutet av den här första boxen, som Noble Entertainment varit vänliga nog att släppa på den svenska marknaden, kommer jag dock på mig själv med att ha ändrat uppfattning något. Det är klart att man måste lära känna karaktärerna efter tolv avsnitt på sisådär fyrtiofem minuter styck!

Episoderna är också en naturlig utveckling efter varandra. Det är fristående avsnitt men äventyren följer ändå i en naturlig ordning, vilket gör att det inte är något problem att sträckse flera avsnitt efter varandra. Det blir inte tjatigt, även om det naturligtvis är ofrånkomligt att några av avsnitten är något ointressantare än de flesta andra. Men överlag är det en sjujäkla serie och nu ser jag bara fram emot fler avsnitt!

Tommy Söderberg