Göran (Peter Magnusson)
är en ganska misslyckad typ, men med ett gott hjärta. Det
enda han egentligen säker efter är någon att dela sin
ensamhet med, men det blir liksom bara fel när han försöker
för mycket. Hans arbetsliv är sönderstressat men i jakten
på den perfekta kvinnan övertalar han sin bästa kompis,
eller kanske enda kompis – Alex (David Hellenius), att följa
med honom på ett sommarparty i Göteborgs skärgård.
Där går allt snett och Göran upptäcker att han
spanat efter helt fel flicka. Det blir ett uppvaknande för honom
och han börjar så smått inse vad han håller på
med, och allt allting annat faktiskt inte har någon betydelse
längre. Kärlekskrank gör han allt för att vinna
hennes hjärta, någon som visar sig vara lättare sagt
än gjort efter att han har förolämpat henne grovt. |
2010-01-24 Det här är en film som jag egentligen inte skulle tycka ett dugg om. Det är en romantisk komedi där vägen är utstakad redan från början och där man inte bjuds på en enda överraskning egentligen. Skådespelarna gör karikatyrer av sina roller och man vet som sagt hur filmen kommer att sluta redan efter ett par scener. Humorn är sketchaktig och även om det finns en kontinuitet i storyn är den så tunn att den håller på att spricka flera gånger. "Jag är imponerad"
Det är skönt att äntligen se en film där den perfekte mannen, eller kvinnan för den delen, inte existerar och Peter Magnusson, som för övrigt skrivit filmen också, ger alla oss som kanske inte är världsbäst på att föra oss bland folk ett ansikte. Oss som råkar ut för missöden ibland som faktiskt inte är vårt fel egentligen, men som blir det ändå på något sätt. Det blir en väldigt sanningsenlig beskrivning av den svenska sommaren, midsommarpartyt och kärleken helt enkelt. Det är vardagssituationer uppradade efter varandra men med en liten knorr efter och det är det som gör hela skillnaden. Jag är imponerad måste jag säga! Jag trodde aldrig att en film av det här slaget, med de här aktörerna, skulle kunna vara så underhållande och rolig! Det är vardagskomik med glimten i ögat och en riktig feelgoodfilm helt enkelt. Det är överspel med charm och ingenstans blir filmen för pretentiös för sitt eget bästa. Rekommenderas! Tommy Söderberg |
Sommaren
med Göran
Diskutera filmen på vårt Forum!
|
Sommaren
med Göran |