2004-08-01

Det här är en väldigt underhållande film och hysteriskt rolig, spännande och den har en del bra skådisar. En film som jag säkert har njutit av 25 gånger eller mera. Jamie Gertz och Kirstie Alley är helt underbara som syskon. Bill Pullman gör ett underbart jobb med att spela den otroligt klumpiga Nick. Konstigt att han ofta gör sådana här roller, men han kanske trivs med dem vad vet jag. Carrie Fisher är fenomenal som den snobbiga och otroligt jobbiga svägerskan från helvetet. Jag hade inte stått ut med henne, hade säkert vridigt nacken av henne. Sam Elliott är med ett litet tag som den man som dör på hotellrummet, attans också! sa jag. För han är ju underbar att se på, både till utseendet och för sitt agerande. Men man njuter av det lilla man får se av honom i alla fall.

Om du gillar Kirstie Alley kommer du att njuta av den här filmen, du kommer inte gå ifrån den smartare än du var innan, men det är ju inte därför man tittar på film. Jag tittade på den här filmen för att jag blev förtjust i henne efter att ha sett miniserien Nord och Syd och en del andra filmer utan att ha några stora förväntningar. Jag tyckte att den var väldigt roande och jag skrattade mycket åt nästan allt som hände under filmens gång. När den väl började på allvar var det som hämtat ur en farsuppsättning där alla verkar vara släkt med alla och konflikterna staplas på varandra som jag älskar.

Ed O'Neill gör sin roll som polis på ett strålande sätt och det är nöjsamt att se honom i en annan sorts karaktär än som den lite knasiga Al Bundy i Tv-serien: Våra värsta år.

Om man hade haft det som Harry Turner hade det med sin familj hade nog jag blivit knäpp tror jag. Fattar inte att han står ut så pass länge som han gör, borde vara brottsligt att bete sig som de gjorde.

Linda Snöberg