2004-05-26

Kanske tolkar jag inte ordet sadist på samma sätt som andra människor, men för mig är det någon som tillfogar någon annan smärta för att tillfredställa sina egna perversa behov. Visserligen dödar Charlie Tibbs (Arch Hall Jr) sina offer och han verkar njuta av det, men jag anser att han framställs mera som en vanlig brottsling på flykt eller möjligen som en lustmördare. Just detta tog lite ifrån filmen för mig. Jag hade velat se mera grovt våld, dessutom är den irriterande överspelad.

Hela filmen utspelas i princip på samma plats och all spänning hänger på hur skådespelarna sköter sina jobb. Det kanske var lite klantigt gjort men det är lätt att sitta här och döma 40 år senare. Musiken är ganska typisk för den här typen av film från den här tiden och den är visserligen oftast bra men tenderar att kännas uttråkad efter ett tag. Det är väl egentligen inte den här filmens fel utan snarare den tid som den spelades in på.

Filmens behållning anser jag vara; dels den korta inlednings monologen som förklarar för tittaren vad en sadist är, dels det ganska spännande och mera fartfyllda slutet. I övrigt en ganska ordinär och tråkig film med dagens mått mätt.

Tommy Söderberg