This review in English Lucy och Edmond bor nu med sin kusin Eustace och dennes föräldrar. Det är ingen trevlig bekantskap för varken syskonparet eller Eustace då de verkligen inte kommer överrens med varandra. Lucy och Edmond pratar mycket om Narnia medan deras smågnälliga och yngre kusin inte tror ett smack på deras historier. Vänta bara, ett tu tre så uppenbarar sig en ingång till det mystiska sagolandet genom en tavla. Plötsligt befinner de sig i vattnet invid Skeppet Gryningen och de blir räddade av självaste Prins Caspian och hans besättning. Resan går mot de okända vattnen i Konungariket Narnias utkanter, mot landet borton haven – Aslans land. |
2011-06-06 Onekligen är det så att den första delen av den här
serien – Häxan och
lejonet, är den mest kända. Jag säger första
eftersom det var den första att publiceras även om Min
Morbror Trollkarlen faktiskt utspelar sig först. En
berättelse som jag för övrigt mer än gärna
skulle vilja se bli verklighet i den här nya skepnaden. Men det
här är alltså den tredje delen bland de nya filmerna
och den tredje boken som skrevs och gavs ut också. Tyvärr
tycker jag inte riktigt att den når upp till sina föregångare,
det är i stort sett rätt bra och adekvat genomfört
på alla punkter men det känns som om det saknas något
som är svårt att sätta fingret på. Det känns
lite som ett lättare fantasyäventyr än sina föregångare
även om det faktiskt fanns potential att göra det riktigt
spännande med outforskade världar som onekligen skulle kunna
jämföras med Odysseus seglatser eller äventyren med
Jason and the Argonauts.
En grekisk saga ligger nära till hands alltså, fast utan
den speciella tragedi som brukar åtfölja dessa. Visuellt är det väl egentligen inget att klaga på men man är så bortskämd numera, med diverse Harry Potter filmer som verkligen tar ut svängarna, att det även här känns som det är något som saknas. Man kan väl lite slarvigt säga att man gör det lite enkelt för sig. Kanske rent av att man underskattar publiken en smula. Åtminstone om publiken är lite äldre och således har lite annorlunda krav än ungdomens oerfarenhet. Det är en trevlig film så till vida att de förstås är underhållande hela vägen och innehåller både den sorts humor som passar in i matinékänslan och en och annan klyscha. Det är helt enkelt en trevlig familjefilm som inte komplicerar något i onödan. Kanske kan man tycka att det finns ett lite religiöst budskap någonstans i bakgrunden. Och jag som är totalt insnöad på Samuel Taylor Coleridge poem Rime of the Ancient Marier kan inte se en fågel tillsammans med en båt utan att associera det med den albatross som ska vara ett gott omen och hopp om att finna land. Men det är troligen jag som överanalyserar som vanligt… Tommy Söderberg |
The
Chronicles of Narnia: The Voyage of the Dawn Treader
Diskutera filmen på vårt Forum! |
The
Chronicles of Narnia: The Voyage of the Dawn Treader |