Himlen faller ner! Det är
åtminstone vad den här filmens huvudfigur – Lilla Kycklingen,
basunerar ut i filmens inledning. Han vet att han har rätt men
den officiella förklaringen blir istället att det är
ett ekollon som fallit ner och träffat honom i huvudet. Åren
går men ingen glömmer bort den pinsamma händelsen, Lilla
Kycklingen försöker på alla sätt att rentvå
sitt rykte och lyckas nästan. För just när hans anseende
lyckats repa sig händer det igen – himlen faller ner. Den
här gången är det sant! Det är åtminstone
inget ekollon! |
2011-03-04 En Disneyklassiker behöver
inte ha en massa år på nacken för att räknas
som en klassiker. Annars är det ju en vanlig uppfattning att
filmer inte blir klassiker förrän en ansenlig tid har förflutit
sen dess tillkomst. Så icke i Disneys
värld! Det räcker med att en film är producerad av
Walt Disney Feature Animation så är det
en klassiker från första dagen. Lite konstigt och lite
fusk kan tyckas, men så är det. Första halvan av filmen eller så är ganska seg och det känns lite tramsigt faktiskt. Det är helt ok eftersom jag fortfarande utgår från att den tilltänkta målgruppen är barn som ännu inte nått tonåren. Det får vara lite tramsigt utan att det gör någonting. Men jag gillar inte en del av de moraliteter som filmen uppvisar. Eller rättare sagt, avsaknad av moraliteter kanske. Några scener i skolan, för lilla kycklingen går i skolan, är direkt avskyvärda! Jag vill inte gå in på för djupa detaljer men det förekommer i alla fall mobbing och utanförskap som verkar sanktioneras och till och med uppmuntras av lärarna. Det är inte ok i en sådan här film! Vidare finner jag också att det skojas en hel del med en av karaktärerna som råkar vara väldigt tjock. Jag har inget emot det egentligen men när man insinuerar att denne skulle vara dummare eller mindre värld än de andra på grund av sin fetma ser jag faktiskt rött. Fy på sig Disney! Andra halvan är roligare, åtminstone om man känner till lite science fiction rullar och kanske Invaders från Mars i synnerhet. Även kunskaper om War of the Worlds och The Day the Earth Stood Still kan komma till nytta och det är just dessa referenser som slutligen gör filmen underhållande. Det finns säkert fler som jag antingen inte tänkte på när jag såg filmen eller som jag helt enkelt inte har sett själv. Man ser i alla fall varifrån inspirationen har kommit och även om filmen inte är gjord som förtäckt antikommunistisk propaganda som många av science fiction filmerna på 50-talet är det inte svårt att se dessa paralleller, precis som i de gamla filmerna. Så till slut blir det ganska underhållande trots alla invändningar mot sensmoraler och dylikt även om jag inte tror att filmens tilltänkta målgrupp ser den på samma sätt som jag… Tommy Söderberg |
Chicken
Little
Diskutera filmen på vårt Forum! |
Chicken
Little aka Lilla Kycklingen |