Det
har gått femton år sedan den skola som Diana och hennes
bästa vän Maureen går på råkade ut för
en brutal skolmassaker. Inte nog med det, mördaren ställde
dem det ultimata valet – en av dem skulle dö och de skulle
själva välja vem! Nu närmar sig årsdagen och mystiska
saker börjar inträffa. Dianas stillsamma familjeliv är
än en gång på väg att slås i spillror, ska
hon aldrig få glömma vad som hände den där dagen,
när hon tvingades göra det svåraste valet i sitt liv. |
2008-10-20 Det här är en film som med ett tema man aldrig vänjer sig vid, åtminstone hoppas jag att man aldrig gör det. Skolmassaker är ett ord som egentligen inte borde få finnas och dess blotta existens vittnar om ett samhälle som, åtminstone i vissa avseenden, rämnat. Det positiva är att man, utan att egentligen vara speciellt medveten om det, påverkas av historien. Detta blir kanske än mer påtagligt eftersom den är upplagd så att man får veta lite i taget av vad som verkligen hände den där ödesdigra dagen, resten av filmen utspelar sig i nutid. Både Uma Thurman, som spelar den vuxna Diana och den yngre Rachel Wood fingerar bra i sina roller. Kanske överglänser Uma den yngre versionen, men det är inget som gör något i det stora hela. Det är också intressant att se vilken skillnad i liv och leverne det är mellan dessa både versioner av samma karaktär. Man känner verkligen att Diana lärt sig något om vad som är det viktiga i livet längs vägen, eller att honom givit någon form av löfte att bättra sig eller så. Hur mycket hennes bästa kompis Maureens Gudstro betyder i sammanhanget kan man givetvis spekulera kring. En annan kul grej är hur mycket man än tror att man har klurat ut hur saker och ting hänger ihop så åker man på en överraskning i slutet i alla fall! Men på tal om Maureen så är mycket av filmens behållning den karaktärsutveckling som belyser dessa båda ungdomars relation till varandra. Mycket av filmen går ut på att visa oss hur mycket de betyder för varandra även om de verkar vara varandras motpoler i många avseenden. De retar varandra och har väl en och annan åsikt om varandras liv också, till exempel huruvida Diana förtjänar att bli kallad för slampa eller om Maureen verkligen måste vara oskuld när hon gifter sig. Jag tyckte filmen helt klart var mycket bra i alla avseenden och höll mig intresserad hela tiden, vilket inte är någon självklarhet nuförtiden även om storyn i teorin är intressant. Man kan bara spekulera om vilka kval man måste känna om man var tvungen att ta beslutet om vem som skulle dö, ens bästa kompis eller en själv! Tommy Söderberg |
The
Life Before Her Eyes Diskutera filmen på vårt Forum! |
The
Life Before Her Eyes |