Sam
Rivers, kriminaltekniker, skickas till Louisianas träskmarker för
att utreda ett märkligt dödsfall. Den lokala polisen vill
gärna få det till en krokodilattack men det är saker
som inte stämmer och därför behöver de hjälp.
Han konstaterar snabbt att tandmärkena inte stämmer med krokodilteorin
och beger sig tillsammans med Mary Callahan, en biolog, ut i träsken
för att ta reda på mer. Där hamnar de i en liten minikoloni
av husbåtar bebodda av en skara udda människor. På
en av husbåtarna bor det hippieliknande paret som solar nakna
och röker på. Bredvid dem bor den dödes hustru, en sorts
häxa eller voodooprästinna, som just får hjälp
att packa sina saker för att flytta från träsket av
sin dotter och hennes partner. Bredvid henne bor Richardo, en egensinnig
krigsveteran som bestämt sig för att hämnas sin väns
död. Här, mitt ute i ingenstans, där varken radio eller
mobiler har teckning, inser de snart att det är något onaturligt
som de har att göra med, något som inte hör hemma i
träsken, något som saknar naturliga fiender och utan problem
kan bita en krokodil mitt itu, någon sorts rovlysten och kalkylerande
fisk. |
2005-05-30 Låter inte detta som en B-film så vet jag inte vad som gör det. Frågan är om det kan klassas som det med en budget på 3 000 000 dollar? När jag satte mig för att se denna film väntade jag mig inget annat än en kalkon så ribban var satt lågt, vad kan man annat göra med en sån plot och en sån titel? Faktum är att jag var lite orolig att detta skulle vara något av en töntig spoof film inriktad till en publik i nedre tonåren högst, eller att den skulle varit extremt seriös och bara bli pinsam i sitt misslyckande. Den klarar av att missa båda dessa kategorier, men helt väntat är den full av klichéer och har ett stort antal likheter med ett flertal andra filmer. Vi kan se spår av Jaws-filmerna (ryggfena som bryter ytan, mördarfirre som bogserar båtar och förföljer sina byten långa sträckor även när de är i en båt), Tremors (”hotet från underjorden”, där alla sitter på sina hustak för att komma så långt bort från mördarmaskarna som möjligt) och kanske även Anaconda (det är ju samma sorts miljö, fast på annan plats). Vi har den galna vita medelålders jägaren, ett antal ”rednecks”, en galen krigsveteran, ett par som blir kära under filmens gång och ett antal ”obligatoriska tit-shots”. Filmen börjar förstås med ett mord, följt av en tid då karaktärerna presenteras och scenariot etableras för att sedan övergå i blod och död. Ett tag känns det som om det blir lite för mycket av transportsträcka men sedan kommer våldet igång och då kommer nästa problem - fula effekter. Fram till mitten av filmen ungefär, har man varit försiktig med att visa mördarfisken, vilket ju är bra, men sedan får man se den allt oftare och då en hel del av de digitala effekterna är riktigt dåliga är det inget filmen vinner på, annat än möjligen i kalkonstatus då, men den blir liksom aldrig tillräckligt dålig för att det ska lyfta filmen till kalkonnirvana. Trots dåliga effekter, en fånig, osannolik och en väldigt standardiserad handling och alla klichéer är filmen dock underhållande, komisk, även om skratten lika ofta är åt hur fult något är eller åt hur förutsägbar filmen tenderar att vara som åt något i handlingen men den roar i alla fall och det är ju alltid något. Det här
är inte en film som skrämmer, överraskar eller tillför
genren något nytt men den roar trots allt för stunden och
det är ännu en film jag inte ångrar att jag sett men
troligen inte kommer se igen. |
Frankenfish Regi: Mark A.Z. Dippé Horror/Action 2004 |
Frankenfish |