Ett
gäng med brittiska soldater landsätts mitt i skotska ödemarken
för ett militärt övningsuppdrag. När kvällen
nalkas börjar konstiga saker att hända, vilket skärrar
upp några av de mer lättskrämda männen. När
de hittar resterna av ett annat militärläger täckt med
massor av blod så förstår de att något är
fel och avbryter övningen. Där finner de även en ensam
kapten från specialstyrkan. Han är svårt skadad och
svamlar oupphörligt om att ”Det skulle bara finnas en!”
Vad de inte vet är att de är under bevakning, men det blir
de snart medvetna om på ett klart och tydligt sätt. Under
flykt stöter de på en kvinna som hjälper dem att komma
undan i hennes bil. De söker skydd i ett till synes bebott men
tomt hus medan fullmånen stiger över det ödsliga landskapet.
Var är familjen som bor i huset? Och vad är det för vargliknande
varelser som följer efter soldaterna? För något sådant
som varulvar finns ju inte. Eller gör det? |
2006-01-22 En härlig brittisk skräckfilm som kan uppskattas även av dem som vanligtvis inte gillar varulvsfilmer, men man får inte vara för känslig. Blod är det nämligen väldigt gott om i denna film. Emma Cleasby gör filmdebut bland mer etablerade brittiska skådespelare och regissören Neil Marshall är en man att hålla utkik efter. Han inte bara regisserade filmen utan skrev och klippte den själv också. Helt klart en talang som man förhoppningsvis får se en del av i framtiden! Hans senare film ”The Descent” (”Instängd”) visar samma kärlek till ”gammaldags” effekter och handling som Dog Soldiers. På grund av sin låga budget så tas inte filmen över av specialeffekter. Tro inte att det innebär att det inte är några effekter med i filmen. Det är det däremot fullt av. Men det är hederliga animatronics (rörliga modeller) och sminkeffekter. Varulvseffekterna skulle troligtvis se billiga ut i dagsljus, men med det dova ljuset i filmen och den snabba klippningen så blir illusionen komplett. Eftersom det börjar bli mer och mer ovanligt med sådana effekter och mer vanligt med CGI (effekter som är gjorda med datorer) så uppskattas denna film nog av gamla inbitna skräckfans som tycker att CGI ska hålla sig borta från skräckgenren. Självklart finns lite komedi inklämt i filmen också vilket bara gör den bättre. Något som inte händer jämt, då humor ofta förstör stämningen i en film. Men en film av detta slag funkar ihop med lite humor. Skulle den ha tagits på alltför stort allvar av skaparna så skulle det inte ha funkat. Nu finns ”glimten” där. Denna film följer inte den ”klassiska” varulvshistorien och ger ingen förklaring till något. Detta känns nytt och fräscht. Om man inte sett en enda varulvsfilm, aldrig läst om varulvar eller aldrig hört något om sådana varelser så kanske det blir svårt att förstå en del saker, men de flesta har troligtvis hört nog för att lätt hänga med. Manuset känns genomarbetat och gör att karaktärerna känns mänskliga. En av männen oroar sig till exempel för fotbollsresultatet från dagens match som hans favoritlag spelat i. Några klyschor får man dock stå ut med. Filmen avslutas snyggt med stillbilder från filmen. Och inte en enda skrikande tonåring så långt ögat når genom hela filmen! 4 av 5 poäng. Vann bl.a. Golden Raven vid Brussels International Festival of Fantasy. Tess Olsson |
Dog
Soldiers Regi: Neil Marshall 2002 Horror |
Dog
Soldiers |