Fanatisk Film - Recensioner

När Christine Collins (Angelina Jolie) kommer hem från jobbet hittar hon inte sin son. Han finns inte att finna någonstans och det finns inga spår som leder någonstans. Det blir en mardröm för Christine i fem långa månader tills polisen påstår sig ha hittat sonen. Allt vore frid och fröjd om det inte var för en liten detalj – det är inte hennes son! Mardrömmen blir allt värre och att övertyda polisen om att de gjort ett misstag blir lättare sagt än gjort. De vill inte alls höra talas om det utan försöker istället övertyda Christine att det är hon som har gjort ett misstag, att det är hon som är förvirrad och att hennes son förändrats under de fem månader han har varit borta. Man menar att det är hans traumatiska upplevelse som gjort honom lite annorlunda men Christine vägrar låta sig övertalas. Till slut ser den korrumperade polisen inga andra möjligheter än att tvångsomhänderta henne och låsa in henne på en psykiatrisk anstalt. Men någon tror henne och tillsammans tar de upp kampen mot systemet!

2010-07-25

Det är inte svårt att förstå varför Clint Eastwood tilltalas av den här historien. Jag tycker mig känna själva historien på något sätt, ett barn försvinner spårlöst och saken redas aldrig upp. Jag vet inte om det är bara jag, men jag får lite vibbar av Mystic River. Den var, liksom den här filmen ett riktigt skickligt hantverk men det kändes som om det var något som saknades och det är samma sak här. Det är inget jag kan sätta fingret på och kan mycket väl vara Clint Eastwoods stil. Det är bra och det är spännande, det är välskrivet och det finns inga direkta luckor i händelseförloppen men ändå är det nåt som inte finns där..

Initialt tyckte jag inte att Angelina Jolie gjorde ett så bra jobb här. Jag tyckte hon var ganska menlös i rollen som mamman som förlorar sitt barn spårlöst. Men efter ungefär halva filmen vänder det och hon briljerar istället fullständigt! John Malkovich, som också medverkar i en betydande roll, är betydligt jämnare men hans roll är å andra sidan betydligt mindre och oviktigare än Angelina Jolies. Det vill säga att han naturligtvis inte är oviktig, men inte har den typen av huvudroll som Angelina Jolie.

En del av problematiken är kanske att Clint Eastwood inte riktigt klarar av att trollbinda sin publik såsom många andra mästerregisörer gör. För jag räknar absolut Clint Eastwood som en mästerlig regissör. Han tar inte tag i något halvdant och levererar alltid en mycket hög kvalitet. Men det tar ett tag innan man blir riktigt intresserad, kanske är hans val av historier av en sådan karaktär de måste berättas långsamt eller så är det helt enkelt hans sätt att berätta på. Hur som helst är filmen faktiskt ganska tråkigt de första tjugo minuterna och hade jag haft en dag med dåligt tålamod hade det absolut kunnat räcka för att stänga av och se något annat istället.

Men jag är glad att jag stod ut. Historien som utspelas blir mer och mer komplex, fler och fler element blandas in och förutom korruptionen, som från början tar upp en stor plats, framträder en mera våldsam och tragisk historia fram. Jag måste förstås erkänna att jag är svag för filmer som sägs bygga på verkliga händelser och som sådan är den här lite extra intressant. Hur mycket som är sagt är som vanligt öppet för spekulation, men filmens karaktär gör att jag faktiskt tror på det mesta. Man har förstås ändra på namn och plats och sådana saker, och kanske på tiden också. Men förmodligen är själva grunden, att polisen hittade fel pojke helt sann. Och är den inte det så tror jag på filmen i alla fall för det är som sagt ett riktigt sjutusan till bra hantverk som alla borde se!

Tommy Söderberg