Vill du köpa filmen kan
du t.ex. göra det här:

2004-05-20

Ganska fjantig film egentligen, berättelsen tycks egentligen endast vara gjord som en ursäkt att visa blod och tarmar i utstuderade bilder och det var kanske rent av det som var meningen. Just den här filmen brukar nämligen räknas som den första splatterfilmen någonsin och den var långt före sin tid i det avseendet. De bloddrypande scenerna är förstås det som trots allt gör filmen sevärd på något sätt.

Handlingen, om man nu ska drista sig till att kalla det för handling, är otroligt tunn och det blir än mer löjligt övertydligt när karaktärerna gång efter annan måste förklara sig in i minsta detalj.

Mellanscenerna som inte verkar tillföra filmen nånting och endast tycks existera för att sammanbinda de grafiska blodscenerna, är emellanåt skojiga att se på. Framförallt eftersom skådisarna alla är bedrövligt dåliga och musiken som först tycktes passa känns bara fenomenalt tjatig efter några minuter. Framförallt mördaren Fuad Ramses (Mal Arnold) rollkaraktär är väldigt fyrkantig och stereotypisk och klichéerna duggar tätt i denna film. Men med tanke på att filmen tydligen tog två dagar att spela in får man väl ha lite överseende med såna saker.

Tonen i bilden i filmer från den här tiden passar ypperligt ihop med floder av blod. Det får liksom en speciell färg, kanske lite FÖR speciell ibland. Blodet ser uppenbart fejkat ut men det gör inte så mycket för tarmarna och inälvorna ser helt äkta ut.

Överlag en ganska tråkig film som har sina poänger och som kan vara kul att se ändå, om inte annat som preludium till den 40 år senare betydligt bättre uppföljaren.

Tommy Söderberg